10 år tillbaka...

Allt var lättare förr, när man var mindre... Det som gjorde ont försvann på någon dag, slog man sig kunde mamma el pappa blåsa bort det onda sen var det bara upp på benen igen.. Nu är det inte lika enkelt.. Det är verklighet, allt som händer och säg är som det är, inget som gör ont går att blåsa bort längre.. Önskar jag kunde få vara ett barn igen och krypa upp i knät och få höra att allt löser sig, att allt ska bli bra.. Ist får jag gå och lägga mig ensam i en säng och hoppas på att i morgon när jag vaknar ska allt bara ha varit en äcklig mardröm..

Jag är inte kristen innerst inne och jag tror inte speciellt på gud, men dom senaste dagarna har jag kommit på mig själv att be och böna om att bli hörd, att få hjälp av någon där uppe som ser ner på oss..

1.5h satt jag med beafjant och pratade om allt mellan himmel och jord... Jag har tagit klivet ut i det okända och vet inte vad som kommer här näst. Vill att allt ska bli bra, men det är inget jag kan bestämma över.. Är inget spel där jag kan få bestämma reglerna i, kan bara sitta vid sidan av som en jävla joker och se på..

I morgon börjar jag kl10, vilket innebär att jag säkert inte jobbar så länge på kvällen... Mer tid till att tänka, mer tid till att bli tokig på allt som snurrar!!!

Tar och ger mig för ikväll och hoppas på en bättre morgondag.