ruta 1

Känns som om jag har klivit bakåt en massa kliv just nu, det var jobbigt att gå och lägga sig igår och tungt att vakna upp i morse.. Att göra allt utan dig vid min sida gör ont, och ibland känns det inte som om du bryr dig.. Klagar på att DU har ont, att DU är ensam, att DU är ledsen... men kom igen för fan! Det var MIN värld som rasade samman pga DIG, inte tvärtom.. Ilskan kommer i vågor, för samtidigt som jag vill skrika och slå dig så kommer det stunder jag bara vill krama om dig och säga att allt ska bli bra.. Vem var det som sårade vem?!