Ensam är starkast har jag för mig att det brukar låta.. men är det verkligen så? Jag menar, hur ska man orka ta sig igenom allt skit som kommer upp under livetsgång om man alltid är ensam, att ha allt på sina axlar måste bli jobbigt?! Är så himla glad över att jag har mina underbara vänner som jag vet alltid finns där för mig oavsett vad som händer. Att min familj aldrig kommer lämna mig även om jag gör alla misstag i världen.. Att veta att jag alltid har någon att prata av mig med oavsett vilken dag det är eller klockslag på dygnet får mig att känna mig lugnare. Så att ensam är starkast det tror jag inte ett jävla skit på! Men det är ju dock bara min egen åsikt. Det finns säkert massa människor där ute som klarar sig bra på egenhand.. Visst kan jag även tycka att det är skönt att vara ensam ibland. Som just nu, sittandes i soffan med datorn i knät och bra musik som spelar ur högtalarna, då är det rätt skönt att bara vara själv. Med mina egna tankar och funderingar.
Oj bea, nu blev det så där djupt igen ;) Haha
Skämt å sido.. Är väldigt nöjd med det jag har just nu, livet jag lever.. Varje ny dag är ett nytt äventyr, det blir vad man gör det till :) Älskar att alltid ha något nytt att se framemot, alltid några nya planer som jag vill göra, nya platser jag kommer på att jag vill se. Funderar även på om det alltid kommer se ut så här, eller om jag kommer hitta en plats som jag vill stanna på, där jag kan bilda min egen lilla familj :) När jag får för många funderingar i mitt huvud brukar jag stoppa undan dom i min "att-tänka-på-lite-senare" mapp. Ser ut som om den mappen aldrig kommer kunna bli för full :)
Nu ska jag luta mig tillbaka i soffan och fortsätta läsa ur min bok, och släppa alla frågor och funderingar jag har och bara vara för en stund. Snart kommer huset vara fullt av människor igen :)
P&K
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar