Here we go again

Drar ett par djupa andetag, det som rinner ner längst kinden är inte för att jag är så himla ledsen, utan mer arg på mig själv... Och ja vet att ni nu sitter där framför eran jävla dator och suckar, tänker, jaha nu har Emma lyckats igen.. Japp japp.. Varför bryta ett mönster? Det verkar ju funka fint så är väl bara att fortsätta..!

Och där var självförtroendet nere på noll igen! Takkaarrr!!

Love och hope har jag gömt undan för tillfället, just nu så är det endast faith jag tror på.