dum...

Är väl bara rent av dum när jag sitter här och hoppas och vill att allt ska bli bra igen.. Det borde väl fan vara under min värdighet att ens tänka såna tankar. Vad hände? Har han lyckats bryta ner mig så jävla mycket? Dom senaste månaderna har varit en bergodalbana av känslor. Jag vill inte hata honom, jag vill kunna träffa honom utan att vilja ha honom. Jag vill må bra, och jag vill må bra nu! inte sen, nu! Orkar inte med att gå i flera veckor utan att ha lust till att skratta på riktigt.. Vill inte skratta bara för att folk ska se och tro att jag mår bättre, att allt det onda har försvunnit..

Att tänka på att den man älskar och har gett sitt liv till det senaste året inte vill ha en gör så förbannat ont. Det sista jag sa var att gör inte det här mot mig en gång till, jag kommer inte orka det... och endå så sitter jag här, utan något hem eller jobb, utan någon att krypa ner hos om kvällen och hålla om när det känns svårt. Ingen jag kan komma hem till, laga mat med eller krypa upp i soffan med och se en film. Helt jävla ensam! Vad fan ska jag göra nu?! 

Varför kunde han bara inte låta mig gå den första gången i November? Jag hade kunnat mått bra nu, det onda hade inte gjort så ont längre.. Varför gav han mig det där hoppet och lät mig tro att allt var bra igen? Efter en månad med ovisshet så försökte vi igen.. Vilket nu i efterhand visade sig att det var det kanske inte värt... varför lyssnade inte jag på vad alla andra sa, jag hade kunnat gått när jag hade chansen.. men jag var väl lika blind som jag är nu, för hade han sagt att han ville ha mig tillbaka, då hade jag redan suttit i bilen mot rosendal igen..

Om jag inte hade åkt iväg den där första gången, hade allt varit annorlunda nu? När ska jag sluta tänka på allt jag hade kunnat gjort annorlunda? Jag kan aldrig få något ogjort, kan jag få min framtid till att bli bra istället? Om jag tar mig förbi den här helgen så hoppas jag att jag mår bättre.. Just nu är bea min klippa i stormen!! fan vad skulle jag göra utan alla mina underbara vänner och min fina familj som ställer upp hela tiden?!  Älskar er!! Jag hoppas att ni vet det! Även om jag inte säger det så ofta så hoppas jag verkligen att ni vet det!

På måndag morgon rymmer jag till familjen och vännerna i sverige. Jag ska ladda upp batterierna och få börja må bra. Sakta men säkert!

På dagen, på natten...

Det är konstig vad det gör skillnad vilken tid på dygnet det är... På dagen har jag kännt mig stark på något sätt.. men framåt kvällen har klumpen blivit större och större.. Som ett illamående som vägrar försvinna vad jag än gör.. Tankarna studsar och jag vet egentligen inte alls hur jag mår.

Tankarna for till K:s familj idag.. Familjen jag har kommit nära och började se mig som en del av, hans syskon och hans syskons barn hade accepterat mig och sa alltid hur glada dom var över att jag var där och att vi var menade för varandra.. Så fel dom hade. Julen och nyårsafton firades med alla och vi drack och åt gott, barnen sprang runt och bråkade och skrattade.. På nyårsafton sa du att du älskade mig inför din pappa.. Hur kunde du sitta och säga något sådant utan att mena det, till din egen pappa?! Det var inte bara mig du ljög för, du ljög för alla andra, du fick alla att tro att allt var fint. Och alla blev vi lika lurade.. Kommer sakna din brors barn, det värmde faktiskt när de satt i mitt knä och kallade mig tante emma, det kändes som om jag hörde hemma där. Förstår fortfarande inte hur jag kunde bli så lurad...

Att behöva åka tillbaka till det som har blivit "vårat hem" kommer göra mig mer ont än vad det kommer göra mig gott... Men jag vet att jag måste göra det, inte för min skull utan för Sessans, hur egoistisk jag än vill vara så kan jag inte. Det kommer bli tungt att behöva lämna bort henne igen, även om det bara är för några fjuttiga veckor kommer det endå göra ont. Vill inte att han ska ha något kvar där, vill att han ska känna sig lika ensam och jävlig som jag gör det!  

just nu

Jag skriver för min egen skull, inte för att någon annan. Läser ni bara för att ni vill höra om någon annans motgång och förluster så kan ni stänga ner sidan och inte läsa mer..

Jag känner mig ensam, övergiven, dum och förtvivlad..
Jag hade börjat fått mig ett liv igen, vänner jag kunde umgås med, saker jag kunde göra på fritiden, ett hem jag kunde tänka mig att bo i, planer för en framtid var inte så lång borta, hus, hund, barn.. ja allt kunde jag faktiskt tänka mig att ha vart som helst så länge jag bara fick ha det med K... men mitt uppe i allt så rasade mitt liv samman, igen. På ett natt så hade allt försvunnit.. Alltsom jag hade kämpat så hårt för dom senaste månaderna för att få behålla det fanns inte längre.. Jag hade inte bara gått 2 steg bak, utan jag hade fallit rakt ner i hållet igen. Det där förbannade jävla skit hållet som jag inte har varit i på flera flera månader. Och allt var pga han.. Han som hade lovat att finnas där för mig när det var svårt, han som hade somnat vid min sida i flera månader. Han som ville att jag skulle vara där, för hans skull hade jag släppt så mycket.. Jag kunde tänka mig ett liv långt borta från min familj som jag älskar, mina vänner som alltid finns där och har alltid funnits där. Utan jobb och utan något. Jag släppte precis allt för hans skull.

Hur kunde jag vara så dum? Så jävla godtrogen, hur kunde jag hoppas så förbannat på att det var mig han ville ha och ingen annan... När det nu till slut visade sig att jag kan inte vara den han vill att jag ska vara.. Ett nytt liv måste jag nu försöka bygga upp, ett nytt hem, ett nytt jobb. Hur fan ska jag kunna lösa det här? Vart ska jag hitta styrkan till att orka fortsätta som om ingenting har hänt? Hur ska jag kunna somna ordentligt om natten någon annanstans utan att undra vad han gör och med vem han somnar? Att sakna någon gör så förbannat ont, men det gör ännu ondare att veta att den man saknar inte saknar en tillbaka.

Jag borde ta dom här dagarna i bergen för att kunna ordna med boende och jobb. Jag har flera lägenheter jag kan ringa på och få se. Men om jag nu gör det, om jag nu ringer och får en lägenhet. Då är det på riktigt, då är det försent. Då kan jag inte bara släppa allt om han nu hör av sig igen och säger allt som jag vill höra. Att han ångrar sig så mycket, att han vill ha mig tillbaka..

jag är inte online på facebook chatten men är endå inne, bara för att jag inte riktigt kan släppa, för att jag fortfarande vill se och läsa om vad han gör. Msn är på loggad men det är endast han som blockerad, vet att det låter som ett sjukt beteende med det är så jag måste ha det just nu i alla fall, för då kan jag fortfarande se när han är hemma, och jag behöver inte plågas med att han kan se att jag är online och att han inte skriver. 

Det är kanske tystnaden som är värst just nu, men så länge jag har den någorlunda under kontroll kan jag klara av den... 

Gömmer mig från omvärlden, svarar jag inte när du ringer, är det inte för att jag inte vill prata med dig, det är för att jag inte orkar prata med någon just då.. Släng iväg ett sms då istället så ska jag ta mig till att svara...

Jag lever men mår inte bra just nu! 

I'm alive but I'm alone
Part of me is fighting this
But part of me is gone

...

Somna aldrig som ovänner... Men hur ska man kunna somna när man vet att den som ligger brevid inte vill ha dig i sitt liv något mer? Hur ska man kunna gå vidare med huvudet högt när man har ramlat för många gånger? När ska tårarna gå över till skratt? När ska oturen vända och bli till något bra? Hur ska man kunna somna när man vet att när man vaknar så är det ingen mardröm utan verkligheten har rasat och den framtid som man trodde att man hade bara var bort blåst? Vart ska man finna orken till att bara börja om på nytt? Vem ska hjälpa dig med allt som känns svårt? Som att packa ner allt du trodde skulle vara erat som helt plötsligt bara var ditt. Det som förut var ni är nu ingenting. Allt som du har kämpat och slagits för de senaste månaderna är helt obetydligt.. För i slutändan var det endå du som förlorade......

 

Error

.....

ångrar!!

Vet att jag inte ska gnälla när jag måste jobba 1 dag på 1 månad.. men fan vad jag ångrar att jag tackade ja till att jobba ikväll! Blää, är inte alls sugen på att sätta på mig arbetskläder och gå tillbaka till "ondskapens hotell" och vara trevlig mot fulla gäster.. När jag dessutom vet att jag hade kunnat vara i bergen just nu och dricka vin med finaste fjant!! Tänkte jag inte ett steg längre för?!

Jaja, är bara att bita ihop och gör det bästa av det hela, och vet ju innerst inne att när jag väl är på plats så kommer det nog bli kul att få göra något annat igen :) Men lite bitter är jag då på mig själv hehe ;) ska även hjälpa annica i baren så blir nog sent på mig.. Blir väl lagom att jag hämtar upp en full karl från efterfesten då, suck ;)

Min kropp mår bättre nu med :D Bara lite värk i den men kan gå så gott som normalt nu haha

Nu ska jag ta tag i gårdagens disk så jag har det gjort, blir så irriterad av att se på den, skönt det hade varit om man hade kunnat stänga in den!!

Bjuder på lite kort ;)

smärta!!

har ont i absolut hela kroppen!! Och är jag skulle kliva in hemma i går kväll så lyckades jag sträcka mitt vänstra knäväck.. Är det ens möjligt?! Så haltar mig fram här hemma.. men ska ta mig en tur ut med anette om en liten stund, hoppas att det hjälper att röra på sig lite och bli varm.

Senare kommer ingvill och håvard över och ska ha fredags mys med tacos och film :) Ska bli trevligt :D

Ska dö lite i soffan igen, har både diskat och tvättat/vikt massa tvätt idag så har varit så duktig så!!

Har även börjat gå igenom en massa gammla foton som ska framkallas och sättas in i fotoalbum, men har kommit fram till att det är fan ett evighets göra :/ Men det ska nog gå fint :P Träningspassen är bokade till nästa, juppjupp nu kör vi ;)

första tränings veckan: Check! :D

Är klar med min första tränings vecka :) Tar mig en tur ut på promenad i morgon och på söndag, ska jobba på lördag så är nog lika bra :P Är glad om jag tar mig upp ur sängen i morgon haha Var ju på sumba idag, å herre gud säger jag bara! Trodde att jag hade någon kondis och styrka kvar i kroppen men det visade sig att så var det faktiskt inte!! Fick se sanningen i vitögat idag när jag tränade med 5st damer på 50+ och som alla orkade mycket mer än lilla jag.. Sjuuuukt vad otränad man kan bli, det är inte fören nu när jag har börjat träna jag ser hur mycket jag egentligen har lagt på mig och så mycket kondis jag har tappat.. Mitt mål är som sagt att komma i bikini form till slutet av maj... Och det ska jag f*n klara :D Vill kunna komma i mina jeans igen ;) Sorgligt men sant, mycket fint som inte sitter längre :( Så nästa vecka blir det core/pilates igen (ska ta lite tyngre tyngder än förra gången) Sen blir det spinning+stryka och tror allt det blir ett sumba pass till :D Jobbar jag inget på helgen så kanske jag bokar in mig på instruktions på gym på lördag förmiddag :)) Var länge sen jag faktiskt såg framemot att få träna :P

Vet att det bara blir massa tråkiga inlägg om träning hit och träning dit men det skiter jag i.. skriver för att ni där hemma ska få veta hur jag har det :P och heeey familjen, har så gott som slutat röka med!! Två tummar upp för mig :D Idag har jag inte rökt någon alls, så ska försöka klara helgen med så ska det här nog gå fint :) Känns liksom surt att dra i mig massa gift för en massa pengar.. När jag ska gå ner i vikt och försöka spara.. Dom två går inte riktigt hand i hand ;) Önska mig lycka till :) Jag har gått ett steg i rätt riktning.

Natta <3

ajj

Min stackars rumpa! Det där med spinning var sjukt kul, jobbigt, men kul :) Men fy fan vad ont i rumpan jag fick, har ju inte suttit på en cykel, ja jag kommer inte ens ihåg sist :/ tänket jag skulle försöka lägga undan lite pengar så kanske man kan köpa sig en till våren :) Skönt att cykla :P jaja, tillbaka till träningen :) Tränade som sagt inget i tisdags, men var ute och gick 1h med anette i stället, var skönt att komma ut i friska luften och få röra lite på sig :) Trevligt med prat sällskap med :P På dagen var jag i husnes med anette T :) Medans hon var hos frisören gjorde jag lite ärenden på träningstudion och på nav.. Sen shopade vi lite ;) Men blev bara bra saker då :P

En sport bh, behövdes!
Ett par nya tränings skor, var på rea och behövdes!
En ljus rosa skjorta, behövdes kanske inte men var på rea 99,-!
En jacka till gubben, behövdes med stort B!
Ett par knä strumpor, var också på rea ;) !

Ja tror det var allt jag köpte tror jag :) var faktiskt inte mycket onödigt :P
Nu snöar det en massa ute igen, tråkigt att det säkert regnar bort om någon dag bara :( Ska ta och gå in till hotellet och möta upp kenneth till kl 4, försöker ju gå en liten tur varje dag nu, bara för att jag ska komma igång :) Ikväll blir det att prova på Sumba :D Ska bli intressant :P Hoppas jag kommer mig upp ur sängen i morgon hehe ;)

Nu ska jag krypa ner under täcker och se en film tror jag, uff det är jobbigt att vara arbetslös ;)